|
|
NORDVÄSTKUSTEN
ALLMÄNT OM NORDVÄSTKUSTENS INDIANER.
Wyatt, Victoria
Nordvästra kustregionen. - 28 s.
= Sid. 154-181 i: NORDAMERIKAS, [1996]
Gurt, Carl-Johan
Nordvästkusten. - 6 s.
= Sid. 91-96 i: AMERIKAS..., 1998.
Gurt, Carl-Johan
Schamanism hos Nordvästkustindianerna. - 17 s.
= Sid. 435-452 i: AMERIKAS..., 1998.
Underhill, Ruth M.
Potlatchfesternas folk : indianerna på Stillahavskusten mellan Kalifornien och Canada. -
23 s.
= Sid. 274-296 i: UNDERHILL, 1957.
Benedict, Ruth
Amerikas nordvästkust. - 43 s.
= Sid. 167-209 i: BENEDICT, 1949.
Allvén, Kurt
Potlatch och totem - något om nordvästindianerna. - 19 s.
= Sid. 120-138 i: ÅSKFÅGELNS..., 1970.
LaFarge, Oliver
Örnens, korpens och valens folk. - 24 s.
= Sid. 162-185 i: LAFARGE, 1964.
Hassrick, Royal B.
Nordvästkustens sjöfarare. - 14 s.
= Sid. 74-85 i: DORIAN, 1962.
Hoxie, Frederick E.
Nordvästkusten : "Rätten att fånga fisk". - 2 s. : ill.
= Sid. 68-69 i: Bra böckers encyklopedi..., 10. - 1996.
Jonaitis, Aldona
Hövdingafester : artefakter och masker i potlatch. - 2 s.
= Sid. 70-71 i: Bra böckers encyklopedi..., 10. - 1996.
Mauss, Marcel
Gåvan / översättning: Marianne Ahrne. - Uppsala : Argos, 1972. - 178 s.
Något om potlatch-institutionen.
Särskilt sid. 52 ff.
Edsman, Carl-Martin
"I en uppsats med rubriken "Björnmodern" återberättar
M.Barbeau skildringen av hur en ung indiankvinna förvandlades till en björn
och födde tvillingar". - 1 s.
= Sid 43 i: EDSMAN, 1994.
Vancouver, George, 1757-98
En upptäckts-resa till norra Stilla hafvet, och kring jordklotet, att på kongl,[!] engelsk befallning
och omkostnad i synnerhet forska efter något segelbart sammanhang imellan norra Stilla och
norra atlantiska hafven; förrättad åhren : 1790, 1791, 1792, 1793, 1794, 1795, under commando af capitain George
Vancouver / Ifrån engelskan i sammandrag utgifven af Anders Sparrman. ...
- Stockholm : Zetterberg.
1 häftet. - 1800. - 184 s. : ill.
2 häftet. - 192 s.
SÄRSKILDA GRUPPER.
Haida
Burland, Cottie
Haidafolket i Brittiska Columbia. - 10 s.
= Sid. 167-176 i: BURLAND, 1966.
Nan-Gidas, son till en av Haida-indianernas
hövdingar berättar : I de väldiga totempålarnas land. - 9 s.
= Sid. 71-79 i: SÅ LEVER..., 1957.
Hemingson, Vince
Nordamerikas indianer. - 4 s. : ill.
= Sid. 54-57 i: HEMINGSON, 2009
Om tatueringar mest hos Haida.
Douglas, Dick Jr
Kannibal-öar.- 15 s.
= Sid. 40-54 i: DOUGLAS, 1936.
Kwakiutl
Benedict, Ruth
Amerikas nordvästkust. - 43 s.
= Sid. 167-209 i: BENEDICT, 1949.
Bullen, Elisabeth
Kwakiutl - British Columbia. - 4 s.
= Sid. 32-35 i: JORDENS FOLK : NORD-AMERIKA, 1983.
Johansons, Andrejs
Den gudomliga kannibalens följe. - 13 s.
= Sid. 25-37 i: JOHANSONS, 1985.
Fock, Niels
Kwakiutlindianernas potlatchfester. - 4 s.
= Sid. 193-196 i: VÄRLDENS FOLK 2, 1971.
Potlatch.
- 6 s.
= sid. 201-207 i: HASTRUP, 1982.
Westberg, Karin
Totempålen - en levande historia. - 8 s.
= Sid. 138-145 i: MED..., 2002.
Haislaindianerna och deras berömda totempåle som en gång var i
Sverige.
Gurt, Carl-Johan
Haisla åter i Stockholm / Carl Johan gurt. - 1 s.
=Sid. 28 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2004:3
Gurt, Carl-Johan
Haisla åter på besök i Stockholm / Carl Johan Gurt. - 1 s.
=Sid. 30 i: // FJÄRDE VÄRLDEN 1994:4
Nootka
[Nuu-chah-nulth]
Gurt, Carl Johan
Nuu-chah-nulth-indianerna på västkusten av Vancouverön - en sydlig utlöpare av
en äldre cirkumpolär kultur? / av Carl Johan Gurt. - 45 s. : ill.
= Sid. 181-225 i: YMER, 2007. Årsbokens titel: Kring Beringia.
Gurt, Carl Johan
Nuu-chah-nulth och andra indianer på amerikas nordvästkust. Konst från
Nordamerikas nordvästkust. Konstnärer, Nordvästkusten. - 8 s. +10 s. + 2 s.
= Sid.50-57 + 58-67 +71-72 i: TRE VÄRLDSBILDER, 2000.
Gurt, Carl Johan
Andeväsen och moderna serigrafier / Carl Johan Gurt. - 2 s.
= Sid. 136-137 i: MED..., 2002.
Gurt, Carl-Johan
Havet som vår förgård : Nuu-chah-nulth och deras grannar på Nordamerikas
nordvästkust. - 6 s. : ill.
=Sid. 20-25 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2006:3-4
Gurt, Carl-Johan
Sarita River : angeläget projket för huu-ay-aht. - 2 s. : ill.
=Sid. 26-29 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2006:3-4
Gurt, Carl-Johan
Religionen lever kvar trots allt... - 4 s. : ill.
=Sid. 7-8 i // FJÄRDE VÄRLDEN 1994:1
Danielsson, Bengt
Till indianernas land och Norra Ishavet. - 24 s.
= Sid. 266-289 i: DANIELSSON, 1991.
Meares,
John 1756-1809
Tvänne resor från Ostindien till Americas nordvästra kust, åren 1786, 1788 och
1789 / af Johan Meares ;
[Övers.
S. Ödmann (företal)].
- Sammandrag
utur engelska originalet. - Tryckt i Stockholm 1797, hos
kamereraren J.S. Ekmanson, på bokhandl. mag.
I.
Utters förlag. - Stockholm, 1797 . - 404 s.
Origs titel: "Voyages made in the years 1788 and 1789, from China to
the north
west coast of America".
Den här tidiga reseskildringen från 1700-talets nordvästkust innehåller
åtskilliga intressanta iakttagelser bl a från Nootka Sound.
Cook, James
[Möte med Nootkaindianerna och färd längs Alaskas kust]. - 16 s.
= Sid. 265-280 i: COOK, 1982.
Maclean, Alistair
[Cooks möte med Nootkaindianerna]. - 6 s
= Sid. 159-164 i: MACLEAN, 1972.
Wallström, Sven
[Nordamerika]. - Nootka. - 18 s.
= Sid. 79-96 i: WALLSTRÖM, 1977.
1900-tal, byn Yuquot.
[Nootka-indian och Big Foot (Snömannen)].
- 1 s.
= Sid. 158 i: MYTER..., 1984.
Tlingit
Chevigny, Hector
Alaskas herre och det ryska äventyret / översättningen är utförd av Georg Dahl. -
Stockholm : Natur och kultur, 1944. - 284 s.
Orig:s titel: Lord of Alaska.
Gurt, Carl Johan
Tradition och innovation : Preston Singletary, tlingit, förnyande mästare i glas
- traditionell konst i ny form och nytt material. - 8 s. : i.ll.
= Sid [4]-11 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2003:1
Tysk, Gösta
Nordlandets indianer : inte alla vet att efter kuststräckan i södra Alaska levde
totem-folket, en av de intressantaste av indiankulturerna. - 14 s.
= Sid. 64-77 i: TYSK, 1977.
Forsell, Anita
Korpen gav oss ljus. - 18 s. : ill.
= Sid: 70-87 i: Forssell, 2001.
Ett reportage från nordvästkusten vid 1900-talets slut.
Tshimshian
Lévi-Strauss, Calude
Berättelsen om Asdiwal. - 56 s.
= Sid. 47-102 i: LÉVI-STRAUSS, 1969.
KONST
Nordvästkustindianerna är kanske mest
uppmärksammade för sin bildkonst och skulptur. Träsniderier och de berömda
totempålarna hör hemma i området.
Linné, Sigvald
Nordvästkustens skulptörer. - 11 s : ill.
= Sid.278-288 i: PRIMITIV..., 1947.
Gurt, Carl Johan
Skyddsandar och visioner på Amerikas nordvästkust. - 6 s.
= Sid. 130-135 i: MED..., 2002.
Nordvästkustens konst då och nu. Totempålar.
Gurt, Carl Johan
Andeväsen och moderna serigrafier / Carl Johan Gurt. - 2 s.
= Sid. 136-137 i: MED..., 2002.
Gurt, Carl Johan
Konst från Nordamerikas nordvästkust / Carl Johan Gurt. - 9 s.
= Sid. 58-67 i: KULTURPERSPEKTIV // 2000 ; 12.
Gurt, Carl Johan
Kommersiell och rituell konst / Carl Johah Gurt. - 1 s.
= Sid. 44 i: FJÄRDE VÄRLDEN // 1966 ; 1.
Gurt, Carl Johan
Tradition och innovation : Preston Singletary, tlingit, förnyande mästare i glas
- traditionell konst i ny form och nytt material. - 8 s. : i.ll.
= Sid [4]-11 i // FJÄRDE VÄRLDEN 2003:1
Gurt, Carl Johan
Nordvästkustindianerna - Carl Johan Gurt om nya utställningen på Etnografiska
museet. - 4 s. : ill.
= Sid. 41-44 i: // FJÄRDE VÄRLDEN, 2007: 4
Westberg, Karin
Totempålen - en levande historia. - 8 s.
= Sid. 138-145 i: MED..., 2002.
Haislaindianerna och deras berömda totempåle som en gång var i
Sverige.
Hoffmeister, Adolf
Indiankonst från Stilla havets nordvästkust. - 22 s. [7 sidor text + bilduppslag]
= Sid. 173-194 i: FORMAN, 1961.
Haida,Tlingit,Kwakiutl.
Honour, Hugh
Amerikas nordvästra kustområde. - 4 s.
= Sid. 553-556 i: HONOUR, 1984.
[Nootka-konst]. - 19 s.
= Sid. 56-74 i: FORMAN, 1973.
Gurt, Carl Johan
Nuu-chah-nulth och andra indianer på amerikas nordvästkust. Konst från
Nordamerikas nordvästkust. Konstnärer, Nordvästkusten. - 8 s. + 10 s. + 2 s.
= Sid.50-57 + 58-67 +71-72 i: TRE VÄRLDSBILDER, 2000.
Nordvästkusten. - 27 s.
= Sid. 278-305 i: FRASER, 1963.
Västkustens
indiankonst. - 8 s.
= Sid. 124-131 i: KANADA, 1987.
Bilduppslag.
SEATTLES
TAL
Berömt är det tal och brev som Seattle,
hövding för Suquwamish höll eller skrev. Om han nu gjorde det. Det finns i många
varianter. En vulgärvariant fabricerad av
ett månadsmagasin i USA togs länge som den korrekta texten, trots
hänvisningar till både bufflar och järnvägar som Seattle aldrig någonsin
torde ha stött på.
Trots att det är en tidningsartikel kan vi inte undanhålla läsarna att
talet var infört på ledarplats (!) i Dagens nyheter pingstdagen 1975!!!
...ty detta land är heligt för oss : Suquamihövdiingen SEATTLEs
budskap 1854 i samband med att den federala amerikanska regeringen övertog
landområden vilka hört till hans folk i sekler, i nuvarande staten Washington
/ Mats Liljefors har hemfört Suquami-hövdingen Seattles budskap och övsersatt
det till svenska. - 1 s.
= Sid 2 [ledarplats] i: Dagens nyheter // 1975 05 18.
Settles "tal" har sitt egentliga ursprung i en version nedtecknad ur
minnet 1887 av en vit läkare vid namn Henry Smith som hävdar att han närvarat
då talet hölls 23 år tidigare. Emellertid
är den vanligst publicerade versionen av talet skriven som speakertext till en
film producerad av Southern Baptist Radio and Television Commission, och som
ville utgöra apell mot miljöförstöringen. Texten skrevs 1972 av en
manusförfattare från Texas vid namn Ted Perry. Strax efteråt trycktes den i
tidskriften "Environmental Action", med anspråk på att vara Seattles
egna ord. Sin stora spridning fick talet då det även trycktes i den tidskrift
som resenärer som flög med Northwest Airlines erbjöds som läsning. Då
med titeln "The Decidedly Unforked Message of Chief Seattle".
När en reporter från New York Times tog upp frågan om talets autenticitet med
illustratören till bilderboken "Vår Broder Örn, Vår Syster Himmel",
Susan Jeffers, svarade hon:"Basically, I don't know what he said. But I do
knkow that the native American people lived this philosophy, and that's what's
important."
För den goda sakens skull har lögner alltid fått stå emotsagda. Det
är sällan lönt att göra tillrättalägganden. Den som försökte i det här
fallet var Fergus M. Bordewich i boken "Killing the white mans Indian. -
1996.
En skrift som reder ut sammanhangen
och förmodligen ger oss den korrekta texten till vad som kallats Seattles tal
är:
Seattles tal / [utgivare: Svensk idianska
förbundet] ; [Översättning: E. Bjärlund]. - Stockholm : Svensk indianska förbundet,
1982. - 12 s. : ill. - (Svensk indianska förbundets skriftserie ; 1)
Seattles tal. / [Översättning: E.
Bjärlund ; Redigering: Ann-Cathrine Lagercrantz]
- 4:e rev. uppl. - Stockholm : Folkens museum, 1993. - 15 s. : ill.
Annat om Seattle och hans tal:
Jansson, Lars Erik
Seattles tal 1855 / Lars Erik Jansson och Erik Stride. - 12 s.
= Sid. 7-18 i: DE TOG VÅRT..., 1980.
...försöker reda ut begreppen...
Wennersten, Lars
Seattle ca 1788-1866. - 3 s.
= Sid. 173-175 i: INDIANBOKEN, 1986.
= Sid. 229-231 i: NYA..., 1980.
SEATTLE
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt Höjer,
Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
[Seattle]
Jorden är den vite mannens fiende. - 2 s.
= Sid. 32-33 i: PERSSON, 1982.
Brev till president Pearce.
Seathes tal. - 2 s.
= Sid. 141-142 i: LEQUENNE, 1992.
Suquwamish.
Hövding Seattles tal till den
amerikanska regeringen. – 3 s.
= Sid. 181-183 i: Ragnarök, 2005.
[Seattle]
Indianhövdingens brev. - 3 s.
= Sid. 129-131 i: TONÅRSLÄSNING 3, 1981.
[Seattle]
Seathes tal. - 2 s.
= Sid. 24-25 i: PERSSON, 1973.
= Sid. 30-31 i: PERSSON, 1982.
[Seattle]
[Seattles tal]. - 3 s.
= Sid. 75-77 i: TYSK, 1977.
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt
Höjer,
Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
Seattles tal ligger också till grund för
bilderboken ”Vår broder örn”:
Jeffers, Susan
Vår broder örn, vår syster himmel / ett budskap från hövdingen Seattle ; bilder av
Susan Jefferes ; översatt av Uno Palmström. - Stockholm : Carlsen/if, 1992. - [27] s. :
ill.
Orig:s titel: Brother Eagle, sister Sky.1991.
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt
Höjer,
Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
Hövding Seattles tal eller brev till president Washington (sic!)
= Sid. 318-319 i: Den svenska högtidsboken / [Redaktion: Göran Palm...]. -
Stockholm : En bok för alla, 2000. - 710 s.
Eg. ur: Jeffers. Susan:Vår broder Örn, vår syster Himmel. - 1992.
Seattle
Suquamihövdingen Sea The:s budskap 1854. - 3 s.
= Sid. 66-68 i:
Dikter i förening : antologi för föreningslivet / Urval av Inga-Britt
Höjer,
Björn Höjer och Jörgen Larsson. - Stockholm : Sober, 1988. - 143 s.
Seathes tal. - 2 s.
= Sid. 141-142 i: LEQUENNE, 1992.
Suquwamish.
...de ord man tillskriver indianhövdingen Seattle [utdrag]. - 2 s.
= Sid. 93-94 i: Nordström, 1999.
ARKEOLOGI
Dumond, Don E.
Kolonisationen av arktis. - 4 s.
= Sid. 361-354 i: ARKEOLOGI, 1981.
UPPTÄCKTS OCH KOLONIALHISTORIA.
De första europeer som kom att se
Nordvästkustområdet var medlemmar av den ryska expedition som leddes av dansken Vitus
Bering 1741. Under Berings sjukdom och efter hans död fördes befäl av den svenske
löjtnanten Sven Waxell (1701-1762). Klart är att det första mötet mellan Alaskas
eskimåer och europeer skedde 31 augusti 1741 vid Bird Island söder om Alaskahalvön.
Wallström (1983, sid 40) uppger dessutom att en av ryssarna, Tjirikov siktade
”amerikanska båtar”, vilka säger han, av allt att döma var bemannade med
indianer, men någon kontakt etablerades inte. Två båtar sändes dock ut för att
rekognocera trakterna kring Ross sound, men besättningen återvände aldrig. Kanske blev
de offer för indianerna. På så sätt överlevde ingen som kunde beskriva det första
mötet med nordvästfolket under denna tidiga expedition i området.
Waxell, Sven
Den stora expeditionen : utdrag ur såväl mina egna som ur andra officerares journaler
från den Kamtjatka-expedition, som utgick från S:t Petersburg år 1733. Häri skall
givas en kort framställning av denna expeditions syfte, förlopp, nya upptäckter,
inträffade olyckor och avslutning. Helt visst kunde allt detta ha skildrats av en
skickligare penna än min och med långt större klarhet, utförlighet och bredd, utan att
dock därvid det mer väsentlliga blivit dolt för läsaren / av Sven Waxell kapten i den
ryska flottan ; utgiven och med kommentar försedd av Juri Semjonow ; [översättning
från danska Ulf Tengbom]. - Stockholm : Rabén & Sjögren/Tidningen Vi, 1953. - 237
s. : ill.
Originalmanuskriptet på tyska. Ffg i tryck 1940 i rysk
översättning.
Wallström, Tord
Genom Sibirien till Alaska. - 20 s.
= Sid. 26-45 i: WALLSTRÖM, 1983.
Det var inte förrän 33 år senare som
europeer, spanjorer på Juan Pérez resa 1774, utsända av spanske kungen från Mexico
för att utforska kusten, verkligen etablerade kontakt med nordvästkust-indianerna,
Nootka. Pérez låg för ankar i nootkaområdet i flera dagar. Efter det att ytterligare
två spanska skepp utforskat området kom kapten James Cook på sin tredje resa för
England 1778 till Nootka sound, där han uppehöll sig en månad:
Cook, James
[Cooks möte med Nootkaindianerna och färd längs Alaskas skust]. - 16 s.
= Sid. 265-280 i: COOK, 1982.
Notiser om Cook och indianerna finns också i:
Maclean, Alistair
[Cooks möte med Nootkaindianerna]. - 6 s
= Sid. 159-164 i: MACLEAN, 1972.
Även om andra spanska, amerikanska och
franska skepp utforskade dessa vatten under de följande åren kom britterna att göra
anspråk på landet söder om den 55:e breddgraden. Någon permanent bosättning i
området utöver Hudson bays handelsstationer kan man dock inte tala om före 1858.
Ytterligare brittiska forskningsresor efter Cook gjordes bl a av
Vancouver:
Vancouver, George, 1757-98
En upptäckts-resa till norra Stilla hafvet, och kring jordklotet, att på kongl,[!] engelsk befallning och omkostnad i synnerhet forska efter något segelbart sammanhang imellan norra Stilla och norra atlantiska hafven; förrättad åhren : 1790, 1791, 1792, 1793, 1794, 1795, under commando af capitain George
Vancouver / Ifrån engelskan i sammandrag utgifven af Anders Sparrman. ...
- Stockholm : Zetterberg.
1 häftet. - 1800. - 184 s. : ill.
2 häftet. - 192 s.
Beckman, Leif
Anians och Fucas sund. - 17 s.
= Sid. 64-80 i: BECKMAN, 1951.
Ryssarna gjorde anspråk på landet norr om
55:e breddgraden, och 1799 etablerade de permanent bebyggelse vid Sitka kallat Nya
Archangelsk, och senare vid Yakutat kallat Nya Ryssland och Tsar Peter gav det
Rysk-Amerikanska kompaniet ett 20-års monopol på all handel med pälsskinn.. Det var
just handel och jakt på havsutter ”det mjuka guldet” som ryssarna sade, som
gjorde Stilla havskusten intressant för kolonialmakterna. Ledare för den ryska kolonin
blev den oberoende handels-mannen Alexander Baranov (1747-1807), som vistas i området
sedan 1791.
1802 reste sig Sitkaindianerna (Tlingit) och attackerade kolonin, dödade några
av inbyggarna och drev bort resten. Två år senare drev Baranov i sin tur bort indianerna
och etablerade en handelspost som växte till nuvarande staden Sitka, det ryska Amerikas
huvudstad tillika med Alaskaterritoriets fram till 1906. Det ryska regementet var så
hårt att ständiga revolter utbröt bland indianerna.
En utförlig biografi över Baranov och den ryska kolonisationen finns faktiskt
på svenska:
Chevigny, Hector
Alaskas herre och det ryska äventyret / översättningen är utförd av Georg Dahl. -
Stockholm : Natur och kultur, 1944. - 284 s.
Orig:s titel: Lord of Alaska.
För indianerna betydde den ryska
kolonisationen, men även den sporadiska bosättningen på brittiskt-canadensiskt område
betydande förändringar. Till en början hade förhållandet mellan vita och indianer
baserats på ett ömsesidigt vinst-intresse, och ett ekonomiskt välstånd kan sägas vara
kännetecknande för den tidiga kontaktperioden för båda parter. Tillgången till
järnverktyg innebar också att nordvästkustens säregna konst, främst uttryckt i
träsniderier av bl a de för området karaktäristiska totempålarna fick ett kraftigt
uppsving. Samtidigt inleddes en period av folkförflyttningar. Byar övergavs för
återuppbyggas nära handelsposterna. (Så lämnades t ex den berömda byn Metlakatla av
en grupp Tsimshian 1834). Efter 1858, när den europeiska kolonisationen blivit permanent
fortsatte flyttningen in till städerna och en slumbefolkning växte fram, kännetecknad
bl a av alkoholism och prostitution. Relationerna mellan de vita och indianerna
försämrades alltmer. Sjukdomar följde i spåren. 1862 härjade smittkopporna i staden
Victorias indianska slumområden. Överlevande indianer drog sig inåt landet och förde
på så sätt smittan vidare. En tredjedel av nordvästkustens indianer beräknas ha
omkommit i epidemin. Nästan ödelagda byar övergavs och nya större indiansamhällen
uppstod. De sociala problemen växte i takt med de vitas förakt för
indiankulturen.
Semjonow, Juri
Ryska amerika. - 43 s.
= Sid. 111-154 i: SEMJONOW, 1955.
Många ryssar var egentligen från Finland. Om
just finnarnas roll i det ryska Alaska och med en del notiser om indianerna:
Olin, K.G.
Alaska. - Jakobstad : Olimex.
1. - Ryska tiden. - 1995. - 280
s. : ill.
Guldrusherna kring sekelskiftet i Alaska
och Canada gjorde knappast situationen bättre för kustindianerna. Notiser finns
i:
Beijbom, Ulf
Guldfeber : en bok om guldrusherna till Kalifornien och Klondike. - Stockholm : Natur och
kultur, 1979. - 223 s. : ill.
Morgan, Murray
Guldgrävare i Alaska : ett Klondike-album / [text av] Murray Morgan ; fotografier av E.
A. Hägg ; översättning av
Fredrik Malm. - Stockholm : Raben & Ssjögren, 196. - 167 s : ill.
Orig:s titel: One man's gold rush.
Svenska resenärer i området under
1900-talets första decennier, ehuru sympatiskt inställda till indianerna, har inte
mycket annat än elände att redovisa. Albert Viksten besökte bl a Metlakatla. Han
skriver:
”Det var omöjligt att
undvika en känsla av vemod och medkänsla inför den grymma upplösningsprocess denna
stora folkras just nu undergår. Början till slutet har redan fortskridit så långt, att
de närmaste generationerna kommer att markera upplösningen. [s. 212 ] i:
Viksten, Albert
En indianby. - 9 s.
= Sid. 295-213 i: VIKSTEN: Vilda vägar västerut. - Upplagan 1952.
SVENSKAR OCH INDIANER.
Svenska jägare och äventyrare tycks ha varit
förtjusta i det nordliga British Columbia. En hel del jakt- och reseberättelser finns
från området. Indianernas situation får ibland ett kapitel, ibland figurerar de
mer sporadiskt.. Oftast är de Chilkoot (Tlingit) och Tsimshian.
Ekelöf, Adolf
Ett år i Stilla Hafvet : reseminnen från Patagonien, Chili, Peru, Kalifornien,
Britiska Columbia och Ocenien / af Adolf Ekelöf ; med 17 lithografierade
afbildningar. - Stockholm : Lith. Art. anstalt, 1872. - 163 s. : ill.
Sid. 76-91 = Kap V.
Innehåll: Vancouveröns geografi, natur, och
historia... Indianerne, deras ståndpunkt, lefnadssätt,
bostäder,
canoer, språk, religion....
Viksten, Albert
Guds eget land (Gods own country). - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s.
Ett kort avsnitt beskriver trakterna kring indianbyn Hazelton i British
Columbia, med en kort kommentar kring indianernas situation. - 3 s. = Sid.
174-176. Indianerna bör vara Tsimshian och Kitskan.
Viksten, Albert
Vilda vägar västerut. - Stockholm : Bonnier, 1938. - 217 s. : ill.
De tidiga upplagorna fotoillustrerade. Avsnitt av intresse är bl a:
En indian-
by [Metlakatla]. På indianstigar. [Skeena-river], Vilda västern mer
eller
mindre [Old och New Hazelton]. En höstmässa med ryttarlek och fest.
Viksten, Albert
I guldjägares spår : resan till Yukon och Alaska. - Stockholm : LT, 1951. - 337 s. :
ill.
Särskilt kap. ”Indianerna”. - 18 s. = Sid 66-83.
Viksten, Albert
Pälsjägarnas paradis. - Stockholm : LT, 1955. - 185 s.
Viksten, Sven
I kanadadrömmens spår : en resa i British Columbia. - Färila : Ekeström, 1990. - 107
s. : ill.
En resa i faderns spår.
Berg, Erik
Jonas Petrus i Klondike : en bok om stronga karlar, märkliga djur och markens guld. -
Stockholm : Forum, 1952. - 166 s. : ill.
Särskilt kapitel ”Chief Jim Boss lockar älg”. - 17 s. = Sid.
95-111.
Berg, Erik
Vilda vidder. - Stockholm : Tiden, 1962. - 171 s. : ill. - (Tidens bokklubb)
Avsnittet om ”Jim Boss lockar älg”. - 10 s. = Sid.
116-125., återfinns här
något reviderat. Här anges han vara Chilkoot.
Utterström, John
Pälsjägarliv : med kamera och bössa på canadensiska jaktstigar. - Stockholm :
Wahlström & Widstrand, 1932. - 216 s. : ill.
Kring Hazelton. Indianerna antagligen Kitskan.
Fabbe, Harry F:son
I slagbjörnens spår med bröderna Utterström : bland indianer och storvilt. - Stockholm
: Bonnier, 1932. - 281 s. : ill.
Widén, Albin
Svenskar och indianer i Alaska. - 9 s.
= Sid. 97-105 i: KRIGSÖRN..., 1971.
Ekman, E.J.
[Svensk mission i Alaska]. - 6 s.
= Sid. 452-457 i: EKMAN, 1891.
Skarstedt, Ernst
[Äktenskapliga förbindelser mellan svenskar och indianer]. - 4 s.
= Sid. 389-392 i: SKARSTEDT, 1917.
N v Washington, trakterna av Seattle.
ÖVRIGT.
Snismarck, Olle
Förrädarens park : Bilder från nordvästra USA / Omslag och illustrationer av
författaren. - Stockholm : Smålänningen, 1983. - 211 s. : ill.
Reseberättelse som också blickar bakåt och berättar kåserande en del
om södra Oregons historia där indianerna spelar en viktig roll. Kapitel
som "Massakern" berör Rogue river-krigen och "Fyra sagor om Crater
lake" återger Klamath-indianska historier som vi väl mest hänför till
Platåns kulturområde. Men annars är det Umpqua och
Chinookindianska traditioner som författaren funderar kring och en
liten samling berättelser kallad "En flätad korg fylld med indiansagor"
sägs härstamma från Chinook (Vinteroffer), av okänd proveniens är
"Om vi alla hjälps åt" och "Den vita hjorten" sägs vara från Umpqua.
"Det allseende ögat" från Wishram, "Dödens land" (anonym), liksom
"Fredens dal", Emellertid handlar den berättelsen om Seatco,
hövdingen över alla onda andar, vilket inte är någon annan än
medan
den mytiska "Bigfoot" som ju sägs hålla till i området. "Skeppet"
sägs
komma från Clatsop. "Grottmonstret" från indianerna i Willamette
valley (trol. Kalapuya eller Umqua). "Solen, solen!" av okänt
ursprung,
"Bergens strid" (okänd ursprung), "När den stora floden kom"
(Squamish),
George, Dan [Kust Salish 1900-talet]
Mina mycket goda vänner [Tal]. - 2 s.
= Sid. 172-173 i: PERSSON, 1973. Äv senare utg.
Leonard, Karl F.
Bland indianer i Nordamerika. - Stockholm : Filadelfia, 1948.- 116 s. : ill.
Missionsberättelse. Clallam, 1900-tal.
Leslie, Robert Franklin
I regnbågens skugga / översättning Leif Janzon. - Stockholm : Forum, 1976. - 187
s.
Orig:s titel: In the shadow of a rainbow.
Chimmesy-indianen (Tsimshian) Gregory Tah-klomas berättelse om sin
tillgivenhet till en flock hotade skogsvargar i British Columbias skogar.
Det finns fog för att betrakta berättelsen som fiktion.
Lewis, Meriwether
Några anteckningar om den inte fullt så ädle vilden 1804-1806 / Meriwether Lewis och
William Clark ; översättning av Elsie och Håkan Tollet. - 12 s.
= Sid. 381-393 i: STORA..., 1963.
Ur Lewis & Clarks dagböcker.
Sid. 382-390: ”Några indianer på norra delen av västkusten.
Framfusiga frun-
timmer. Behandlingen av kvinnan. Dryckenskap och spel”. [Killamyck
(Tillamook), Clatslop (Clatsop), Chinnook (Chinook), Cathlamah].
In i Nordamerikas vildmarker
: Meriwether Lewis 1774-1809, William Clark 1770-1838. - 2 s.
= Sid. 28-29 i: MED EGNA... 2006.
Lindquist, Willis
Längs sydkusten. - 7 s.
= Sid. 51-57 i: LINDQUIST, 1964.
Kort om Tlingit,Tsimshian och Haida.
Livets
enhet. - 12 s.
= Sid. 6-19 i: FÖRVANDLINGAR, 1992.
Nordvästkusten. Bilduppslag.
Ljungdahl, Axel
Slocum och ”Shaker”-rörelsen. - 3 s.
= Sid. 60-62 i: LJUNGDAHL, 1969.
Squaxin. Indianer kring Puget sound.
Ljungdahl, Axel
Smohalla och ”Dreamer”-rörelsen. - 3 s.
= Sid. 58-60 i: LJUNGDAHL, 1969.
|
|
